En liten update vore väl på sin plats kankse. Tänk att jag alltid har återgått till bloggen, under alla dessa år och uppdaterat med jämna mellanrum. Det är så roligt att gå tillbaka i tiden och se vad man varit med om. Jag har alltid skrivit rätt så öppet och ärligt om mig själv, vad jag har för mig.
Kan öppna ett gammalt inlägg och minnas nästan exakt den dagen, hur jag kände, vad som rörde sig i mitt huvud, det är en häftig känsla. 
 
Just nu så har jag gått 2 veckor på medie och kommunikationsvetenskaps dekursen. Det känns inte helt toppen, vilket jag tror tynger mig väldigt mycket. Jag tycker att det är roligt bitivis men jag tror att det är desto tyngre eftersom mitt hopp var att jag skulle finna detta SUPER roligt vilket jag inte har gjort. Att studera har aldrig varit något som jag trivs med direkt. Men jag kommer gå kvar tills jag har något bättre alternativ. 
Annars tränar jag på som sjutton, 5 dagar i veckan ungefär. Hamnat efter med plugget och det är väl tanken att jag ska försöka komma ikapp idag, tror jag skulle må bättre av att kötta lite och slippa känna att jag hela tiden ligger efter. Det är dock någonting som konstant tynger mig, vet inte vad det är. Har ju bytt skola och träffar inte längre de klasskompisar som jag hängde med dagligen utan nu är det nya klasskompisar och det tar väl tid kankse innan man vänjer sig, jag fäster mig ju lätt vid människor när jag väl klickat med de men det känns som att det är positivt att jag bytt utbildning helt klart  och jag kände det startkt mot slutet att det var det enda rätta. 
Däremot så har jag haft någon slags, som jag skrivit tidigare, existentiell kris som jag inte blir av med. Känner så ofta "vad är meningen med detta" till egengligen ALLT och det är en jobbig känsla. Ingen kan veta vad meningen är med det mesta men jag tror att de som mår bäst är de som inte funderar vidare utan tar det för vad det är och njuter av det de har framför sig istället. Erman gjorde en bra liknelse igår när vi pratade om detta han sa "Tänk dig att du har ett glas och så står du alldeles super nära glaset, då ser du bara kanten av det, du kan inte se hela glaset, du är alldeles för nära, hur mycket du än försöker förstå hur helheten ser ut så går inte det. Det är först när du ser allt från ett annat perspektiv och inte står så nära som du kan veta. Tills dess så kan du försöka fokusera på det du ser just nu och göra det bästa av det och fylla det med mening." Gillade den tanken men det är någon slags känsla av frustration och tomhet som hänger sig kvar. Vet ju inte var jag vill fortfarande. Men jag antar att det är livets mening, att vara här och nu även om det kan kännas så himlans svårt ibland. 
Hur som helst, ikväll ska jag på yoga mellan 17-18.30 sen ska jag möta upp Sophia och vi ska äta middag och gå på bio. <3
Nu ska jag försöka plugga, en timme i taget. 
 
Min träning häromdagen, sprang 7 km. 
En kväll i mjukisar hemma framför netflix efter bikram yoga. 
 
 
 
Har att upp lappar på allt hemma, objektet på svenska och turkiska så vi lär oss. 
 
 
 
Myskväll när Moa var hemma hos oss och vi käkade jordgubbar doppade i nutella och rotfruktschips med dipp. 
 
En annan kväll när jag och E drack bubbelvin och grönsaksdipp och rotfrukschips. Har fått dille på de chipsen.
 
Saknar värmen just nu och glädjen och lugnet jag känner när jag är i värmen. Den känslan saknar jag mest.
Älskar förövrigt denna mannen så otroligt mycket. Han är verkligen min bästa vän, min bästa axel att luta sig mot, min bästa kritiker, min största trygghet och min finaste älskade älskling. 
(Inte för att han konkurrerar ut min familj, de får delad första plats)

Kommentera

Publiceras ej